I dagens snabbrörliga och komplexa värld har företagsledare mer att tänka på än någonsin tidigare. Med ESG-frågor (miljö, sociala frågor och styrning) som driver styrelserummens agenda har samhällsfrågor som miljörättvisa blivit allt viktigare för ledare att förstå och ta itu med när de utvecklar policyer och operativa strategier.
Miljörättvisa är en social rörelse som uppstod på 1960-talet när samhällen började protestera mot förorenande anläggningar i sina grannskap. Människor började uttrycka sitt motstånd mot stora industrier som hade etablerat soptippar och saneringsplatser i bostadsområden, vilket resulterade i betydande miljöföroreningar och hälsorisker för invånarna.
Tillverkare är ansvariga för att ta hand om och beakta välbefinnandet hos de lokala samhällen som omger sina anläggningar, och att arbeta med samhället i åtanke är nu viktigare än någonsin.
Att förstå miljörättvisa
Förenta staternas miljöskyddsmyndighet (EPA) definierar miljörättvisa som rättvis behandling och aktivt engagemang av alla människor, oavsett ras, hudfärg, nationellt ursprung eller inkomst, med avseende på utveckling, implementering och efterlevnad av miljölagar och förordningar. Rättvis tillgång till hälsosamma miljöer är avgörande för samhällets välbefinnande, eftersom det ger renare luft, säkrare skolor och stödjande arbetsplatser, vilket tillsammans främjar personlig och gemensam tillväxt, driver innovation och ökar livskvaliteten för alla individer.
Miljörättvisa tar itu med systemiska ojämlikheter som historiskt sett har försatt marginaliserade grupper i större risk att exponeras för föroreningar och miljöfaror, och bekämpar problem som föroreningar, klimatförändringar och tillgång till ren luft och vatten. På senare tid har termer som "miljörasism" dykt upp, vilket belyser problemet med att grupper med lägre socioekonomisk status ofta bär bördan av att bo nära farliga platser och föroreningar.
Att främja miljörättvisa är allas ansvar – från regeringar till tillsynsmyndigheter, industrin och lokalsamhällen. Tillverkningsindustrin spelar en avgörande roll för att föra utvecklingen i rätt riktning, eftersom tillverkare historiskt sett har varit några av de värsta förorenarna och miljörättviseöverträdarna i världen. Med ökad granskning från tillsynsmyndigheter, allmänheten, konsumenter och investerare har tillverkare ingenstans att gömma sig.
Ett förnyat fokus på miljörättvisa och hur det påverkar tillverkare
I april 2023 stärkte Biden-administrationen sitt engagemang för miljörättvisa genom att underteckna ett Verkställande order 14096 med titeln ”Återuppliva vår nations engagemang för miljörättvisa för alla”. Denna order främjar en omfattande strategi för miljörättvisa inom alla myndigheter i USA.
Klimatförändringsrättegångar, centrala för miljörättvisa, ökar: kemikalietillverkare 3M nådde en uppgörelse på 10,3 miljarder pund år 2023 för att lösa vattenföroreningskrav, den största förlikningen i sitt slag. Denna rättegång skulle kunna öppna dammluckorna eftersom klimatförändringarna påverkar marginaliserade grupper runt om i världen mer än de relativt mer privilegierade delarna av befolkningen.
Till exempel producerar små önationer i Stilla havet bara 5 procent av utsläppen av fossila bränslen, vilket är mycket lägre än industriländer. De står dock inför allvarliga hot från klimatförändringar, särskilt från stigande havsnivåer som äventyrar deras existens.
Med ökande granskning, efterlevnad och juridiska strider som hotar, hur kan tillverkare effektivt planera för miljörättvisa och de samhällen som påverkas av deras verksamhet? Här är fem saker som tillverkningsledare kan tänka på när de prioriterar miljörättvisa i sin planering:
1. Utveckla en plan för miljörättvisa
De EPA rekommenderar regelbundna bedömningar, särskilt när en tillverkningsanläggning behöver expandera eller flytta. Ledare kan skapa en miljörättviseplan som tar itu med problem tidigt. Aspekter att fokusera på kan inkludera budget för personal som ska leda samhällsengagemangsinsatser och revidera anställningspraxis för att anställa personer från lokalsamhällen.
2. Omfamna miljörättvisa i företagskulturen
Det börjar på toppen. För att verkligen omfamna miljörättvisa måste företag väva in detta engagemang i sin företagskultur och se till att det påverkar beslut och handlingar på alla nivåer, från styrelserum till verkstadsgolv.
3. Använd screeningverktyg
Använd tillgängliga screeningverktyg, såsom screeningverktyget för klimat och ekonomisk rättvisa (CEJST). CEJST är ett geospatialt kartläggningsverktyg som skapats av EPA för att belysa faror för riskgrupper. Sådana verktyg hjälper till att identifiera potentiella problem gällande miljörättvisa eller medborgerliga rättigheter tidigt i processen vid etablering av en ny anläggning och ändringar av befintliga anläggningar, eftersom dessa kan påverka de omgivande samhällena.
4. Engagera dig i samhället
Tillverkare bör aktivt samarbeta med lokalsamhällen för att möta regeringens förväntningar på miljörättvisa och samla in synpunkter på beslut som påverkar dem. Genom att förstå samhällspåverkan, bilda strategiska partnerskap och samarbeta kring initiativ kan företag förbättra sina relationer med invånarna och upptäcka eventuella problem tidigt.
5. Mät och rapportera framsteg
Att fastställa tydliga mätvärden för att mäta framsteg inom miljörättviseinitiativ är avgörande för ansvarsskyldighet. Företag bör regelbundet utvärdera sin miljörättviseplan och sina insatser för samhällsengagemang, med hjälp av data för att visa upp framgångar och identifiera områden för förbättring. Genom att offentligt dela resultat – som utsläppsminskningar och lokala anställningsmetoder – kan tillverkare visa sitt engagemang för miljörättvisa.
Passivitet kring miljörättvisa är kostsamt
Att ignorera vikten av miljörättvisa kommer att skada relationer i samhället och ditt företags rykte och kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser.
Undersökningar av Bank of America Securities (BofA) indikerar att mer än 15 600 miljarder pund av börsvärdet för Standard & Poor 500-företag förlorades på grund av "ESG-kontroverser", såsom misslyckanden kring styrningsfel mellan 2013 och 2020. Savita Subramaniam, VD och chef för ESG-forskning på BofA, sa i en intervju: ”ESG-kontroverser kan vara särskilt kostsamma och långvariga, och även högt ansedda företag är utsatta för en sådan ryktesrisk.”
För att framgångsrikt främja miljörättvisa kan tillverkare utnyttja Consumer Sustainability Industry Readiness Index (COSIRI) som en värdefull resurs. COSIRI erbjuder ett ESG-ramverk som hjälper företag att bedöma sin miljömässiga, sociala och styrningsmässiga mognad, och tillhandahåller viktiga verktyg och insikter för att integrera hållbara metoder.
Genom att utvärdera sina ESG-resultat kan tillverkare identifiera förbättringsområden, öka transparensen och anpassa sig till globala hållbarhetsstandarder. Denna proaktiva strategi positionerar dem som ledare inom hållbar tillverkning och förespråkar miljörättvisa, vilket i slutändan bidrar till att bygga starkare relationer med samhällen och minska potentiella risker i samband med miljöpåverkan.
